UnitedTears

Min tremänning, lilla Maximilian, döptes idag. Det var ett mycket fint dop, och det var väldigt fint uppdukat och i ordninggjort i salen. Matborden stod i kyrksalen där dopet hölls. Det är ju lite fiffigt. Prästen var danska och för att köra en röd tråd bjöd de på smörrebröd (eller vad det heter) och pölse (gott!). Till efterrätt var det en fin tårta formad som en nalle och där det stod Maximilian vid ena foten. Det hela var väldigt bra gjort.

Annars har jag inte så jättemycket att prata om.
Visserligen hade jag en dröm i natt som var ganska speciell. Jag har drömt den förut så jag visste redan allt som skulle hända, och därför så ändrade jag på några saker. Jag är alltid mig själv i drömmen och är själv med i drömmen (jag ser inte på), och jag i drömmen visste att jag allt hänt förut och visste vad som skulle hända. Därför ändrade jag på några saker för att göra det bättre den här gången. Det är ganska konstigt egentligen, och det har faktiskt hänt förut. Drömmen i sig var konstig också. Mestadels var den jättebra, en superbra kille var med. Han var min kille dessutom, men jag vet tyvärr inte vem han är. Den första delen var super, men sen slutet av drömmen var inte lika bra. Den kan jag inte riktigt förklara hur den var för jag minns inte så mycket av det. Men jag blev ledsen i alla fall, någonting hände dessutom med killen. När jag vaknade sen ville jag fortsätta drömma för jag ville så gärna veta hur det gick med den här killen. Jag var riktigt kär i drömmen faktiskt, och eftersom den var så himla bra i största del så har jag fortfarande kvar den där bra känslan, men även oron från slutet. Tänk vad en dröm kan påverka en mycket egentligen. Jag hoppas nästan att den kan fortsätta i natt så jag får veta hur det går. Gaah! Jag skulle ha somnat om imorse ändå!
Men men, inget att göra åt nu. Istället för att älta drömmen ska jag väl gå in och skära upp frukt till fruktsalladen vi ska ha sen. Men innan jag går bjuder jag på några fina bilder.

Här har vi katten som hjälpt mig skrämma bort de oinbjudna inneboendena. Han är dock utbytt eftersom han får min näsa att klia och jag nyser bara. Även om han inte är kvar så känner jag av att han var här. Det är inte konstigt
att jag inte gillar katter när jag inte tål dom. Det är inte kul att ha katt när man inte kan kela med dom!


Frukt!
Sånt här gillar vi, en fin skål full står nu i mitt rum.

Bye!