UnitedTears

The Circle of Life

Julförberedelser

Publicerad 2015-12-26 02:36:30 i Allmänt,

Julen borde handla om att få vara med sina nära och kära. Att få göra något en tycker om eller som en tycker är viktigt. Tillsammans med vänner har jag fått inleda julen på ett helt underbart vis. Adventsmys, bakning, pyssel, och julfirande. En fantastisk dag med god mat, julmusik, underbar stämning, julklappsutdelning. En dag med äkta känsla och värme, så som alla som vill borde få uppleva julen.

Mozartkulor

Ischoklad

Vegansk knäck

Pepparkakshus in the making!

Vår improviserade julgran på förjulfirandet.

Om en inte har en vanlig julstjärna får en improvisera: Abraham Lincoln.

Andreas fick köpa julklapp till mig. Han tycks känna mig! Inte nog med att han känner till mig målarintresse, utan han hade också koll på vilken färgläggningsbok jag hade sedan innan.

Efter den här fina inledningen åkte jag hemåt och firade jul-jul med min familj. Efter förjulen fick jag inspiration till olika vegetariska/veganska julrätter som jag gjorde i ordning. Det var faktiskt kul att kunna äta lite mer julmat i år. Julmat, promenader, lite mer promenader, spel. Vi fick en bra dag ihop. Lugn och skön, som vi vill ha det. Lite rastlös blev jag ju när jag inte hade tränat på länge. Lite mer promenader blir väl bara bra då!

Extremt dålig bild, men en fantastisk vy från min promenad dagen innan julafton.

Oopsie! Råkade visst bli lite rosa i håret på julafton också. Så kan det gå när jag blir rastlös och har syrran hemma.

Advent, dan före doppardan, julafton och så juldagen. En dag fylld av en ny favoritserie, lite gym följt av deltagande på förfest innan vänner skulle bege sig på hemvändarfest. Det var verkligen en oerhört trevlig kväll! Vänner, vänner sedan förr, nya bekanta.

Det är med en skön känsla i kroppen som jag kryper i säng nu och tar natten.



Detta hör väl inte direkt till vanligheterna

Publicerad 2015-12-21 04:07:25 i Allmänt,

Ron i kroppen har inte funnits de senaste veckorna. Majoriteten av måltiderna äter jag på fem minuter. När jag lägger mig har jag inte ron att lägga undan telefonen eller stänga av tankarna vilket resulterar i sömnlöshet. Det är ju vanligt numera. Ovanligt däremot är det att jag faktiskt går upp och gör något annat. Klockan två inatt fick jag nog av att vara dödstrött men inte kunna komma till ro nog att somna. Därför klev jag upp, drog ur mina lakan ur sängen, bäddade om och sorterade tvätten. Tja, om en inte skulle passa på att tvätta också? Lika bra! Imorgon kommer jag ju ändå att vara för trött för att gå upp tidigt och då kanske det är fullt i tvättstugan hela dagen. Nog för att många tycks ha rest hem, men det kanske är några kvar som, liksom jag, vill tvätta ordentligt innan en reser härifrån. Okej, så jag gick till tvättstugan, startade fyra maskiner och gick upp för att plugga. Jag menar, om jag ändå kommer att vara dundertrött imorgon och därmed lagom studieproduktiv, kan jag lika gärna utnyttja sömnlösheten till ytterligare mer saker. En del (en av de större) av läsanvisningarna hann jag läsa och sammanfatta. När detta var klart var jag hungrig, igen. Popcorn, jomen visst! Klockan fyra ställer jag mig alltså i köket med grytan och popcorn, går in i sovrummet igen och väntar på att torkningen ska bli klar. Förhoppningsvis kan jag sova gott efter detta!

Begränsningar är till för att övervinnas, degar till för att bakas och adventsmys till för att mysas

Publicerad 2015-12-16 21:34:10 i Allmänt, Studentlivet i Uppsala,


När en tröttnar på att plugga, passar det inte bättre att baka då? Slänga ihop en saffransdeg lite så där halvhöftat. Det jäste inte så fasligt mycket men förhoppningsvis jäser det mer i ugnen. Lite roligt i alla fall. Testade att blanda saffran i mörk rom och ha i smörbitarna i degen istället för degspadet. Det ska bli ytterst intressant att se hur det bli! Häromdagen gjorde jag dessutom pepparkakor på ett recept från några generationer tillbaka. Bjällerklang, julen är på intågande! Två dagar kvar av föreläsning och andra moment, två julglöggar, annat julmys och sedan är det dags att röra sig mot hemstaden. 

Idag fick vi för övrigt reda på hur det hade gått på hälsopsykologikursen. VG, nära maxpoäng! Det är ett resultat som är länge sedan sist! Det var på KAU jag lyckades med det när jag dessutom inte hade mycket att ägna dagarna åt annat än att plugga. Det kändes riktigt bra! Dessutom fick jag kommentaren "utmärkt" på min kompletteringsuppgift från personlighetspsykologin vilket var roligt eftersom jag verkligen uppskattade att skriva uppgiften. Äntligen fick jag reflektera och tillämpa mina kunskaper. När jag dessutom hade skrivit tentan och hade koll på de olika perspektiven hade jag kunnat väva in dem lite överallt! Dessvärre (eller dessbättre) var uppgiften begränsad i längd.

Vad mer? Jo, igår gick jag långt utanför min bekvämlighetszon! Vår förening har en egen YouTube-kanal där vi bland annat har ett matlagningsprogram. De som har hållit på med det mest frågade mig redan förra terminen om jag inte ville gästa med lite vegetariska recept. Absolut! I alla fall bidra med recepten. Igår blev det dock att jag var den som höll i programmet själv. Hur gick det till? Vet ju redan om flera saker som troligtvis gick fel, men det är mindre vikigt. Det var en vinst för mig att ens göra det. Ytterligare ett hinder, en begränsning som övervunnits. Det där med att känna sig begränsad är ju definitivt inget jag uppskattar! Inte när det handlar om "fåniga" rädslor som jag kan arbeta bort. Det är nog mycket därför jag spelade in avsnittet igår. Det är också därför jag tänker fortsätta att vandra i berg och ta mig nedför branta partier och simma på djupt vatten. Likaså därför som jag valde att bli chefredaktör. Jag VET att jag kan klara det! Det är den typen av situationer som ger den absolut största vinstkänslan när en klarar det, och givetvis största besvikelsen när en inte gör det. Det gäller bara att inte ge upp. Fortsätta försöka och fortsätta att utvecklas. I min värld vore livet ganska trist om jag inte gjorde det. 

Det ena ämnet leddde till det andra. För att komma in på ytterligare ett nytt kommer här en bild:


Den är från i söndags när det var adventsmys i Lyckofabriken - den här gången med lite pyssel och pussel. Jag hade så mycket saker med mig att det var besvärligt att gå, men med tanke på hur uppskattat det var var det verkligen värt det! Sedan var vi några få kvar som satt och pratade en stund. Det var då räven började se lite bekymrad ut. Undrar vad vi kan ha sagt för att få den reaktionen!?

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela