UnitedTears

28 augusti, en underbar känsla

Publicerad 2009-08-28 21:48:07 i Allmänt,

Jag hade just en fantastisk känsla. Jag var ute och gick, och som de flesta nog vet så blir det ganska mörkt numera på kvällen, ganska tidigt. Men jag gick ut ändå. Vädret har inte varit bra ikväll, men just nu var det uppehåll. Redan när jag gick ut genom dörren och satte på musik kände jag att det bara kändes bra! Jag digga lite med musiken och satte iväg. När jag tänkte att nu blir det för mörkt för mig att gå, och skulle vända så började det så klart att regna. Först dugga, sen mer och mer. Men det vara bara skönt! Med mörkret och regnet kändes det lite kusligt, men samtidigt så himla bra. Jag kände mig väldigt känslosam, och nära till tårar om jag hade tänkt på "rätt" sak. Fast det var inte allt jag kände. Jag kände mig lycklig och nästan hel. När jag är ute och går så där letar jag ofta efter en känsla. Det är alltid något jag söker, men jag hittar det inte. Ibland når jag nästan fram, men inte helt och då blir jag besviken istället. Nu däremot nådde jag ända fram och det kändes så bra! Jag gick där i regnet, lyssnade på Meatloaf - I Would Do Anything For Love, det var mörkt och kusligt, men jag kände mig säker, invincible (lyssnade även på Jesse McCartney - Invincible). Himlen var mörk, men med många nyanser av en färg jag inte kan beskriva. Det var eerie, men vackert och detta var i början av promenaden, och redan då kändes det bra. Min känsla av säkerhet berodde nog på att jag bar Affes ring, inte runt halsen, utan på tummen. Jag tror ju på att han är min skyddsängel, och att bära hans ring tror jag förde honom närmare mig och gjorde att jag kände hans skydd ännu bättre. Jag förstår det faktiskt inte. Han dog när jag var runt tre år, och jag minns honom knappt. Ändå börjar jag nästan alltid gråta när jag pratar om honom, och jag saknar honom väldigt mycket. Jag har skrivit om det här förut, men jag förstår det lika lite nu som då. Men jag tror lika starkt på att det är han som är min skyddsängel.
  Jaa, nu har jag i alla fall försökt, och misslyckats, med att förklara den underbara känslan jag fick tidigare. Jag hoppas att jag kommer känna den igen, men... you'll never know.
Nu ska jag lägga mig och se på Scooby Dooby Doo!
Bye!

Kommentarer

Postat av: Sofia

Publicerad 2009-09-01 19:05:49

det där var verkligen djupt, jag tycker det var ett fint inlägg. shit.,jag vill också känna sådär!

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela