UnitedTears

The Circle of Life

28 januari, konstnären själv

Publicerad 2009-01-28 20:12:07 i Allmänt,

Det är coolt när man ser tavlor som föreställer, kanske en person, och ser verkligen proffsig ut. Man ser att det är någon duktig som har målat den. Man blir helt förundrad över att någon ens kan måla  så. Det är helt okej när man antingen inte känner personen, eller ens vet vem det där. Tänk då. När man åker till en kompis tidigt på morgonen för att ta samma buss till stan, och går in för att kolla på denna personens inramade Chris Brown saker och ser bredvid byrån en tavla på Lil'Wayne. Man säger då:
- Vilken cool tavla! Det är någon hiphopartist va? (eftersom man själv inte är så insatt i alla hiphop och r'n'b artister)
Kompisen svarar då, från badrummet intill:
- Tack. Men jag är inte klar än.
Då tänker man, "vadå klar än?" Sen inser man:
- Inte har du väl målat den själv?! och gapar stort.
- Jo, blir svaret.
Vad kan man säga? Sara är grymt duktig på att måla, och jag vill lova att jag är rätt ordentligt svartsjuk på att hon kan måla så! Visst, det handlar nog mycket om att öva. Men still. Jag var tvungen att gå fram och kolla på tavlan igen, och förundras lite mer.

Om man tänker efter är det mycket svårare att hantera när en kompis har en talang. Jag måste säga att jag är avundsjuk på de av mina kompisar som är så duktiga på att måla, på att spela musik, på att sjunga osv. Trots det så är jag självklart inte elak eller så. Men man känner sig extra avundsjuk på det när det är någon i ens närhet det gäller. Som tur är kan jag faktiskt hantera min avundsjuka, så även om jag känner den så gläds jag ju inte mindre åt att någon annan har fått turen att få talangen jag själv vill ha, men tyvärr kanske inte har. Istället tänker jag på det jag faktiskt är bra på. Det enda som jag är riktigt bra på, det är att läsa, och språk (svenska, engelska). Mycket annat duger jag bara på, men, det duger det med, eftersom att läsa är mitt absolut största intresse. Det finns inget bättre än att sätta sig med en bra bok och bara slappna av och verkligen sjunka in i böckernas värld. Så, jag har gåvan att tycka om att läsa, och jag tycker synd om dem som inte gör det. Det är verkligen något som jag inte skulle vilja byta ut för nått i världen.
 Men, nu ska jag måla lite. Måste ju öva så jag blir lika bra som Sara (not likely, men kan ju försöka). Så...

Bye!


24 januari, dreams, dreams, wonderful dreams

Publicerad 2009-01-24 17:26:06 i Allmänt,

Min tremänning, lilla Maximilian, döptes idag. Det var ett mycket fint dop, och det var väldigt fint uppdukat och i ordninggjort i salen. Matborden stod i kyrksalen där dopet hölls. Det är ju lite fiffigt. Prästen var danska och för att köra en röd tråd bjöd de på smörrebröd (eller vad det heter) och pölse (gott!). Till efterrätt var det en fin tårta formad som en nalle och där det stod Maximilian vid ena foten. Det hela var väldigt bra gjort.

Annars har jag inte så jättemycket att prata om.
Visserligen hade jag en dröm i natt som var ganska speciell. Jag har drömt den förut så jag visste redan allt som skulle hända, och därför så ändrade jag på några saker. Jag är alltid mig själv i drömmen och är själv med i drömmen (jag ser inte på), och jag i drömmen visste att jag allt hänt förut och visste vad som skulle hända. Därför ändrade jag på några saker för att göra det bättre den här gången. Det är ganska konstigt egentligen, och det har faktiskt hänt förut. Drömmen i sig var konstig också. Mestadels var den jättebra, en superbra kille var med. Han var min kille dessutom, men jag vet tyvärr inte vem han är. Den första delen var super, men sen slutet av drömmen var inte lika bra. Den kan jag inte riktigt förklara hur den var för jag minns inte så mycket av det. Men jag blev ledsen i alla fall, någonting hände dessutom med killen. När jag vaknade sen ville jag fortsätta drömma för jag ville så gärna veta hur det gick med den här killen. Jag var riktigt kär i drömmen faktiskt, och eftersom den var så himla bra i största del så har jag fortfarande kvar den där bra känslan, men även oron från slutet. Tänk vad en dröm kan påverka en mycket egentligen. Jag hoppas nästan att den kan fortsätta i natt så jag får veta hur det går. Gaah! Jag skulle ha somnat om imorse ändå!
Men men, inget att göra åt nu. Istället för att älta drömmen ska jag väl gå in och skära upp frukt till fruktsalladen vi ska ha sen. Men innan jag går bjuder jag på några fina bilder.


Här har vi katten som hjälpt mig skrämma bort de oinbjudna inneboendena. Han är dock utbytt eftersom han får min näsa att klia och jag nyser bara. Även om han inte är kvar så känner jag av att han var här. Det är inte konstigt
att jag inte gillar katter när jag inte tål dom. Det är inte kul att ha katt när man inte kan kela med dom!



Frukt!
Sånt här gillar vi, en fin skål full står nu i mitt rum.

Bye!

23 januari, Lasse och Morgan

Publicerad 2009-01-23 20:01:06 i Allmänt,

Tre lektioner, träning och sen hem. Det är ganska soft att ha så på en fredag. Hade tänkt börja skriva på min labrapport när jag kom hem, men jag blev så trött så jag orkade inte. Istället blev det att titta på House och SEN skriva på labrapporten. Nu är jag verkligen stolt och glad över mig själv! Idag var mitt skrivande som vanligt! Jag har skrivit en sida, som är bra faktiskt, utan att behöva tvinga fram något alls. Det kom ganska mycket av sig självt. Det måste jag säga är riktigt skönt. Vad som kan ha varit lite till hjälp kan ha varit alla min ljus, typ tjugo stycken. Det gjorde hela rummet stämningsfullt och mysigt.

Så, om en kvart börjar Let's Dance. Jag funderar på om det är värt att se på det idag. Mojje blev dålig och fick hoppa av, och då är det bara Morgan kvar som är rolig, och han är inte tillräckligt rolig. På tal om Morgan. När jag var liten så brukade jag titta på Lasse och Morgan, Sopgubbarna. Det var superbra! Ända sen dess har jag gillat dom killarna. Dessutom hade vi en talbok med Sopgubbarna som jag har lyssnat på mycket! Men så vips(!) så var den borta en dag. Jag vet inte vart den tog vägen, den bara försvann och då blev jag ledsen. Jag älskar deras röster och jag kan varenda sång på skivan. Så, den blir det till att hitta snart. Jag har i alla fall turen att ha fått Varför Är Det Så Ont Om Q, som verkligen är min favorit!

Okej, jag har bestämt mig, in och vara social med familjen! Så,
Bye!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela