UnitedTears

The Circle of Life

Vilken dag, vilken helg!

Publicerad 2017-09-18 23:11:13 i (Student)Livet i Uppsala, Allmänt, Jag älskar att springa, Resor,

Äntligen ligger jag i sängen efter en lång dag! 


• Jisses, vad jobbigt det var att vakna!
• Erikshjälpen var här och hämtade mina älskade fåtöljer. De är minsann inte lätta att bära ned och jag är glad att jag inte kommer behöva tänka på det mer. Jag kommer att sakna dem, men oj, vad mycket luft det finns i lägenheten nu.
• Jag städade lite.
• Seminariedags där jag bestämde mig för att faktiskt lyssna ordentligt. Rätt dag för det eftersom det blev ett riktigt bra, roligt och lärorikt seminarium.
• Jag kom hem och ringde runt för loppet som jag är med och anordnars räkning. Mejlade även med mycket bra resultat!
• Pluggade.
• Hade en snickare på besök för bedömning.
• Pluggade lite mer.
• När jag inte längre orkade gick jag och handlade.
• Fixade balkongens blommor. Numera är de höstiga. Ljung.
• Åt middag.
• Pluggade lite mer. Kommer inte långt dock. Har fortfarande inget färdigt material till morgondagens workshop, men jag har verkligen försökt!
• Gjorde yoga.
• Kom i säng.

Nöjd med en bra och produktiv dag och glad efter en fantastisk helg!

Den där fantastiska helgen, den tog vi i Karlstad. Jag skulle ha varit på en födelsedagsfest men var sjuk. Jag skulle ha sprungit Tjurruset men jag var sjuk. Istället för fest blev det en lugn hemmakväll med en (dålig) film och lite rom för förkylningen. Det var verkligen skönt.  Vi lade oss alldeles för sent och sov så där lagom länge innan vi begav oss mot det leriga Tjurruset. 

Jag skulle kanske inte springa Tjurruset men mina vänner skulle. Troligtvis mer taggad än dem stod jag vid sidan och studsade och ville också vara med! Oviljan till en luftrörsinfektion var dock starkare. Att heja och se alla glada, trötta, stôlliga kämpar var verkligen roligt! När det var Petters tur hoppade jag till insidan av banan (den var kortare än utsidan) och sprang med honom den sista sträckan. Jisses, vad duktiga de var, han och Patrick! Och så glada. Nästa år kör vi igen. Då SKA jag vara med!

Till kvällen åkte vi till Landet för att äta middag med mina föräldrar. Alla var lika slitna att det blev kort. Inte desto mindre trevligt! Mamma hade förberett god mat och det lär ha blivit säsongens sista grillning. Tillbaka i lägenheten såg vi film igen och drack lite vin. Igen, skönt, mysigt och bara bra. 

Vår sista dag i Karlstad var också bra! Vi åkte till Petter med Lasse och Patrick för att fika. Mums, mums. 


När vi väl var på väg hemåt Uppsalavar vi båda oerhört trötta. Extremt trötta. Promenaden från tåget var i tystnad. Inte ett ord. Vi kom hem. Bäddade sängen och lade oss. Och kunde inte sova. Alls. I alla fall inte jag. Jag måste ha slumrat, men så lätt att det kändes som att jag var konstant vaken till klockan fyra. Då hamnde jag äntligen i djupsömn och fick några timmars kvalitetssömn. Där började den fullspäckade dagen.

Höstens magi

Publicerad 2017-08-27 00:30:06 i Allmänt, Jag älskar att springa,

Ja, hösten är nu här på riktigt. På båda hemmaplanen. I onsdags vaknade jag upp till dis och kyla. Temperaturen var knappt över tio grader. Det var magiskt på något sätt. Nästan romantiskt. Trollskogen. Jag gillar hösten. Väldigt mycket.

Under kvällen tog jag en liten joggingrunda. Den var faktiskt förvånansvärt lätt! Jag vet inte vad som hände. Jag har inte sprungit sedan loppet förra veckan, även om jag har hållit mig aktiv. Varken igår eller idag har jag gjort något heller. Bara varit lat, trött. Slarvat med maten. Ändå gick det bra. Sådana turer är bra uppmuntrande. Jag sprang i mina nya, low drop-skor igen. Det kändes lite i knäna, men förhoppningsvis bara tillfälligt. I övrigt är det fantastiskt skönt. De är så lätta. Bilden nedan är från början av turen. Även Uppsala är magiskt. Himlen som skapar konstverk.

Varvetmilen #3

Publicerad 2017-08-20 15:46:39 i Allmänt, Jag älskar att springa,

Jag glömde ju skriva en "efter loppet"-uppdatering igår. Jag var helt slut! Det var inget roligt lopp. Tog i för mycket i början och tappade snabbt orken. Andra halvan var rena pinan. Jag var så glad att funktionärer och färdiga löpare stod på sidan och hejade på där jag kom lunkandes, högröd och svettigt. Några leenden kunde då krypa fram. Jisses, den tröttheten efteråt var brutal. Det tog en evighet att cykla hemåt. Säkert 40-50 minuter. Men jag genomförde loppet och jag tog mig hem och jag sov gott inatt. Tiden är jag missnöjd med men ja, jag åtminstone en tid.


Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela