UnitedTears

Den där boken jag tänkte skapa...

Publicerad 2018-12-09 00:08:13 i (Student)Livet i Uppsala, Allmänt, Livet efter plugget, Tankar,

När jag var yngre, strax efter studenten, hade jag en tanke på att samla vissa tankar till en bok. Till exempel mina studeringsstrategier för att kunna ta in kunskap och strukturera upp arbetet. Jag minns att jag alltid var klar med mina hemtentor flera dagar innan deadline, och jag slutade plugga inför salstentor ett par dagar innan skrivningen. När jag började plugga i Uppsala frågade jag mig själv ofta hur jag hade gjort tidigare. Hur lyckades jag vara klar så tidigt? Hur höll jag motivationen uppe? Det här är frågor jag aldrig kommer att få svar på. Jag tappade den studietekniken jag hade under mina första år på universitetet, som gjorde att jag fick nästan alla rätt på basmedicinska prov, och som gjorde att jag kunde slappa innan tentorna.

I den här boken hade jag även tänkt samla andra verktyg som jag hade, som hur jag mådde bra i vardagen och hade en balans. Det är också verktyg jag gärna haft nu. Situationen är annorlunda, jag har många verktyg men ändå tycks jag inte finna den balansen jag upplevde mig ha då.

Den där boken som jag funderade på att sammanställa för mig själv hade kunna komma till hands. Det är synd att jag inte skapade den, men samtidigt hade det kanske begränsat mig i att testa nya saker och ta andra vägar. Jag hade kanske varit den som hindrade mig själv från utvecklas. Allting har en mening, antar jag.

(null)

Yoga, träning, säng säng säng!

Publicerad 2018-11-28 19:33:00 i Allmänt, Livet efter plugget, Tankar,

Tänk, att jag ständigt glömmer bort vilken stor vikt yogan ändå spelar för mig. Att jag inte prioriterar den mer trots att det gör att både kroppen och knoppen mår bättre. Bara i att den blir mer rörlig, såväl efter mycket stillasittande med jobbet som efter ett träningspass som gett stelhet och träningsvärk. Ut med mattan, börja yoga och halvtimme senare känns alla delar plötsligt bättre.
 
Det är samma med träning. Att det alltid glöms av hur mycket bättre jag mår och hur mycket energi det finns i kroppen. Endorfinerna gör verkligen sitt. Även om tröttheten är enorm när jag inte alltid sover så bra kombinerat med tidiga morgnar för träning, är den positiva energin i kroppen tillbaka och tar mer plats. För varje gång jag kommer iväg känner jag mig starkare och piggare och att det går lättare. Det var helt enkelt ett bra beslut att börja på gymmet som jag var så skeptisk till, men som hade de bra öppettiderna och närheten till hemmet. Varje morgon längtar jag efter sängen, men varje dag studsar endorfinerna ändå runt.
 
Om en månad kommer dessutom den nya sängen som jag tror kommer göra underverk för mig. När jag får ta mer plats och kan vända kroppen åt mer än ett håll. När jag inte behöver sova med ansiktet i klockan som visar tiden med hjälp av lampor. När kroppen får mer stöd under natten. Jag har nedräkning till det! Givetvis är jag väl medveten om att en ny säng innebär en omställning också, men bara storleken i sig kommer nog göra nytta. Inte behöver det bli kallt heller bara för att sängen är större! Nej, det mänskliga elementet blir bara en rullning bort, och huxflux är det inte ens nästan kallt. Som sagt, jag har verkligen nedräkning nu!

Svårt att förstå

Publicerad 2018-09-26 17:12:46 i Allmänt, Jag älskar att springa, Livet efter plugget, Tankar,

Det är en hel del saker som jag håller på att smälta nu, som jag fortfarande har svårt att förstå...

1. Hur i hela friden klarar folk av att jobba 8-17 OCH träna OCH träffa vänner OCH/ELLER ha familj? Hur går tiden och framförallt orken ihop? Jag är dödstrött innan klockan ens är 16.

2. Jag är färdig med min utbildning och är ute i arbetslivet. För första gången finns det ingen fast plan av att återgå till studierna, även om jag har vissa kurser som jag vill läsa. Någon gång. Hur är jag faktiskt klar?

3. Kopplat till punkt två, jag har fast anställning för första gången i mitt liv. Jag jobbar. Har fast inkomst. Det trodde jag inte riktigt skulle hända.

4. Förutom att jag jobbar och har fast inkomst, jag gör det också i Stockholm. JAG jobbar i Stockholm. Vem kunde tro det? Jag som alltid har velat cykla till jobbet behöver nu ta både tåg och ibland tunnelbana för att ta mig till och från jobbet. Även om det är jobbigt är det mycket lättare än jag trodde att det skulle vara.

Dessa vuxenpoäng är givetvis spännande, men samtidigt lite svåra att ta in.

5. Jag kan fortfarande inte förstå att min kropp tog mig runt 21 km vid Göteborgsvarvet. Det plus att vi promenerade tillbaka till stan. I flera veckor tittade jag förundrat på mina ben och förstod inte att den kraften och energin kunde finnas i dem.

(null)

(null)


Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela