UnitedTears

Hur tråkigt kan det bli att plugga egentligen? Jag har kommit på att jag är den sämsta pluggaren någonsin. Jag tar hem materialet så jag kan plugga. Drar en tung väska med tunga böcker. Sen när jag kommer hem hittar jag på så mycket som möjligt för att INTE plugga. Till exempel nu borde jag plugga fysik som jag har prov i det imorrn, men vem orkar? Inte jag i alla fall. Jag vill göra allt annat FÖRUTOM att plugga. Dock kan jag inte plugga så mycket mer än jag redan gjort, men ändå. Tänk, ett TRE timmar långt fysikprov. Det är ju värsta drömmen, inte. Nej, usch. Dessutom borde det vara olagligt att plugga på helger tycker jag. Idag är det väl måndag, men igår fick jag sitta med matte, fysik och franska. På en SÖNDAG. Söndagar är vilodagar och då ska man, just det, vila! Usch, kan de må hända vara så att jag börjar bli skoltrött redan? Om så är fallet ligger jag illa till.

Vad sägs om det här då? I torsdags hade jag ett tre timmar långt matteprov. På fredagens mattelektion började vi stenhårt igen som vanligt. Schyst menar jag. Efter att ha lagt ner jättemycket tid inför ett prov, plus provet, då tycker jag att man borde få en liten mjukstart åtminstone. Men nej, inte med min lärare.

Men det här då, jag fick veta resultatet till mitt engelskaprov idag. 1 poäng ifrån MVG. Lite surt att det bara var ett ynka poäng, men jag är nöjd ändå, för jag har mycket kvar att göra så jag kan fortfarande få MVG och då tentar jag av.

Jag började på illa, gick sedan till mer illa, sen mer positivt, och nu ännu mer positivt. Idag fick jag nämligen en liten ny TREMÄNNING! En liten kille på drygt 3 kg, kanske närmare 4 till och med. Så himla roligt, och vi har gått och väntat och väntat på att han skulle komma nu. Tydligen har hans mamma varit jättefin under graviditeten och jag ville så gärna se henne, men det blev aldrig av, tyvärr. Men nu är mammas kusin och hennes man nyblivna föräldrar, till lilla Maximilliam. Ja, så ska han troligtvis heta. Ett väldigt fint namn om jag får säga det själv. Jag längtar till jag får träffa dom. Jag ÄLSKAR ju småbarn. De är inte helt ogillande gentemot mig heller. Åh, jag längtar tills det blir dags för mig att skaffa barn. Så underbart! Jag har sedan jag var liten velat ha barn (alltså, jag har tyckt väldigt mycket om småbarn och velat ha när jag blir äldre då) och alltid också tänkt att jag ska adoptera. Antagligen lär jag ha både biologiska och adopterade barn. Eller bara adopterade, beroende på om jag kan få biologiska med min blivande make.
     Jag tycker faktiskt att det är hemskt med alla barn som inte har någon familj. Unga flickor som inte skyddar sig, blir med barn, och lämnar bort dem. Jag funderar ofta på varför man skaffar egna barn när det finns så många som behöver en familj. Självklart förstår jag varför man vill ha egna biologiska barn, för det vill jag själv. Men jag ska försöka adoptera så jag kanske kan göra livet lite bättre för åtminstone ett barn.

Nej, den extremt skojiga fysiken ligger och väntar på mig. Lika bra att få den gjort så kan jag gå och läsa lite Kalle Anka sen!
Bye!

Danny Jones, en av mina idoler, medverkar tillsammans med sitt band McFly i Comic Relief och har därför åkt till Uganda för att hjälpa till att bygga en skola och göra en uppföljning på vart pengarna de hjälpt till att samla in tar vägen. Kolla in: http://www.youtube.com/watch?v=DDEPTf96tqo helt underbar video
Killarna har verkligen hjärtat på helt rätt ställe. De är verkligen beundransvärda! I alla fall i mina ögon.