UnitedTears

Festen resulterade i sen hemkomst. Ingen fara! I behov av sömn var det dock skönt att få lägga huvudet på kudden. Alldeles för tidigt väcktes jag dock. Av något underbart men likväl irriterande just då. Solens strålar. Solen och det fantastiska ljuset är tillbaka! Tidigare på morgonen dyker det upp och stannar längre på eftermiddagen. Det är ljuvligt! Trots det vill jag inte bli väckt när jag behöver sova. Därför drog jag mig till stan och hämtade andra gardiner hos mamma. Väl där bjöd jag på ärtsoppa, satt lite med matten och åkte sedan hem.

Det där med timing är ibland fascinerande. Jag hade inte varit hemma mer än ca tio minuter innan telefonen ringde. Ervin! Honom har jag knappt pratat med på 8-9 månader! Någon enstaka gång sen vi sågs i våras. Det är sjukt! När han och Erik konstaterade detta tyckte han att det var dags att göra något åt saken. Tre timmar och tjugo minuter senare la vi på. Mycket skratt, allvarssnack, catching up, middag, tvätt och upp med gardinerna. 

Allt under dessa timmar av härligt telefonsällskap. Detta gjorde min dag! Det gav underbar energi och glädje! Nu hoppas jag bara att vi får möjlighet att ses snart och att gänget härifrån kan ta oss till honom och hans gala i mars. Det vore helt awesome!

Varva ner till en film och sen läggdags. Imorgon är det nya tag med matten som gäller. Grund- och slutprov #2 vill jag ha gjorda! Sweet dreams, my dear ones.